Digital arbetsmiljö

Jonas föreläser ikväll

I det gamla industrisamhället var det inte ovanligt att arbetarna var stolta över att klara av tunga, skitiga och slitsamma jobb. En riktig karl ska väl kunna hugga i?!

Det dröjde innan insikten kom om att arbetsmiljön faktiskt bröt ner människor.

När jag idag reser omkring och studerar hur människor i praktiken använder de datasystem, som dominerar en allt större del av deras arbetsdag, tycker jag att jag känner igen mig.

Jag är ofta imponerad över hur duktiga användarna är; vilka ansträngningar de är mäktiga, vilka arbetsuppgifter de klarar av.

Samtidigt är jag skrämd över hur många låter sig missbrukas och hunsas av dåliga datasystem, intranät och webbverktyg - och är stolta över att de klarar av det, när de egentligen borde kräva något bättre. Skrämd av hur usla systemen ofta är. Fascinerad över hur enkelt det ofta skulle vara att förbättra miljön. Förbryllad över varför det inte sker.

Men också ursinnig över att anställda som faktiskt ser problemen riskerar att få höra att de är "en fara för verksamheten" eller "uppvisar dålig datamognad" (jo, det är sant!).

Jag är övertygad om att detta är en viktig faktor bakom de senaste årens ökande stress och ohälsa i arbetslivet.

Ikväll klockan 18 föreläser jag på ABF-huset i Stockholm (Sveavägen, T-bana Rådmansgatan), under rubriken "Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem?".

Kom dit så får du höra om ett arbetsmiljöproblem - förresten, ett livsproblem, för det berör oss numer också som medborgare - som tappats bort. Jag vill gärna höra dina synpunkter och erfarenheter!

Välkommen!

Har det blivit värre på jobbet?

Ökande sjukskrivningar sägs ofta bero på ökad stress och press på arbetsplatserna. Men:

"Göran Brulin, professor i arbetsorganisation vid Arbetslivsinstitutet och institutionen för industriell ekonomi och organisation vid KTH tror inte det.

- Det finns inga objektiva fakta som talar om att arbetslivet har blivit hårdare."

säger han på Arbetslivsinstitutets perspektiv-sida.

"Värk och stress har vi haft tidigare, påpekar Göran Brulin. Den stora trendmässiga förändringen i arbetslivet som han ser är i stället att föreställningen om att det är viktigt att gå till jobbet har försvunnit."

Jag har nog också tyckt att en del som försöker förklara den ökande ohälsan rätt slentrianmässigt bara säger att det blivit värre - utan att klargöra på vilket sätt, eller varför, det skulle blivit så dramatiskt mycket värre just de senaste fem-sex åren. (Det var för fem år sedan - 1998 - som antalet sjukskrivningar började skjuta i höjden.)

Men Brulin ger inte heller några "objektiva fakta" för att "föreställningen om att det är viktigt att gå till jobbet" skulle ha försvunnit (i alla fall inte i denna intervju). Eller vad det skulle bero på.

Jag har en uppfattning om något som faktiskt förändrats: i nästan alla branscher tvingas vi sedan fem-sex år använda allt fler och allt mer omfattande datasystem - se På Kornet-artikeln "Hjärnan är viktigare än armbågen: varför datasystem stressar oss i jobbet".

Galopperande datorisering är säkerligen inte den enda förklaringen till hela ökningen av ohälsan. Uppenbart finns det samverkande faktorer.

Men eftersom vi har att göra med en dramatisk ökning av ohälsan, bör man ju försöka titta efter något som verkligen förändrats. Patienter i vården blev sannolikt inte dramatiskt tyngre 1998. Arbetskamrater blev kanske inte plötsligt mycket elakare 1998. Men att antalet datasystem då började öka verkar vara en rimlig hypotes.

Problemet är att de möjliga kognitiva effekterna av den nya sortens datorisering har varit en blind fläck också för forskningen. Man har så gott som enbart intresserat sig för frågor som belysning och arbetsställning vid datorarbete.