Digital arbetsmiljö

Nytt frukostseminarium med Jonas:
"Jävla skitsystem!" - om din digitala arbetsmiljö

"Ni lovade ju att det skulle bli enklare och snabbare. Istället blev det bara mer krångel!"

Gav systemet som skulle lyfta företaget till nya höjder istället utbrända medarbetare och lägre effektivitet? Eller gav det inte särskilt mycket alls?

Alltför ofta blir nya IT-system en besvikelse. Men varken användarna eller utvecklarna kan riktigt sätta fingret på vad problemet är. Så man sätter sitt hopp till nästa version och fortsätter ett varv till, djupare ner i samma hjulspår ...

Välkommen till ett frukostseminarium där jag och min kollega på Cross, Kristina Carlander, diskuterar effekterna av alla nya IT-system på arbetsmiljön. Vi ska försöka peka på vilka orsakerna är, och hur mycket det finns att tjäna på att tänka om - både mänskligt och ekonomiskt.

Datum är tisdag 11 oktober 2005.
Tid: 8:00 - 10:00. Vi börjar med frukost.
Plats: Hotel Oden vid Odenplan i Stockholm.

Anmäl dig genom att mejla till jonas@kornet.nu. Sista anmälningsdag är den 4 oktober. Antalet platser är begränsat. Seminariet är gratis, men om du anmält dig och inte dyker upp tar vi ut en avgift på 300 kronor.

Så här såg det ut på det senaste seminariet, om sökning på offentliga sektorns webbplatser. Till det nya seminariet har vi en ny lokal, lite intimare och med mycket bättre akustik.

"Glöm inte hjärnans ergonomi"

I nya numret av Mikrodatorn finns en intervju med mig om hur dåliga datasystem har blivit ett av våra stora, men minst uppmärksammade arbetsmiljöproblem.

Det handlar mycket om kognitiv ergonomi - hur dåligt användaranpassade dataprogram ger en svår (men onödig) belastning på hjärnan.

Bengt Sandblad, professor i människa-maskin-interaktion i Uppsala, intervjuas i samma tema. Misslyckade datoriseringsprojekt kan enligt Sandblad och hans kollegors uppskattningar kosta 80-90 miljarder kronor per år. Bengt Sandblad reflekterar också över varför den kunskap vi har - om hur bra program ska se ut - inte används. Det handlar om makt i projekten, menar han.

Vi är överens om det mesta. En liten skillnad är möjligen att Sandblad mer framhåller riskerna med monotont arbete. För mig är problemet i första hand att vår arbetsmiljö snarare har blivit mer splittrad än mer monoton: decentralisering, nedskärningar och att varje liten småsak datoriseras är det som ligger bakom.

Artiklarna i Mikrodatorn finns tyvärr inte fritt på nätet.

Relaterat På Kornet/ Blind Höna:
Hjärnan är viktigare än armbågen: varför datasystem stressar oss i jobbet, juni 2003.
Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem?, april 2003.
Den underskattade miljarden, nov 2001.

Datoriserade journaler svåra att förstå

"I en pärm ser man var olika typer av provsvar sitter, vet vilken färg remisserna har och så vidare. De nya datasystemen har dåliga innehållsförteckningar och är svåra att hitta i, vilket innebär en patientsäkerhetsrisk."
Dagens Medicin: Oro när sjukhus bränner journaler, 24 aug

Många av dagens digitala system - i första hand sådana som vi utsätts för i yrkeslivet - presenterar information för oss på ett undermåligt sätt. Gränssnitten är ofta dåliga, och kompenserar inte för att den digitala miljön saknar många av de kvaliteter som den fysiska världen har.

Professor Christian Berne vid Akademiska sjukhuset i Uppsala befarar att information går förlorad när pappersjournaler ersätts av elektroniska journalsystem, enligt artikeln ovan i Dagens Medicin (endast för prenumeranter, men en notis finns hos Vetenskapsradion: "Bränn inte pappersjournalerna").

Det är just det fenomen som jag skrivit om i anteckningen Lättare att läsa - svårare att förstå, och själv stött på hos tandläkare som gick över till elektroniska journalsystem.

Bernes och hans kollega Barbro Erikssons oro gäller patientsäkerheten. Men systemet är säkert, försäkrar chefläkaren Brita Winsa vid sjukhuset. Men även om patienternas säkerhet inte är i fara, betyder dåliga system en onödig belastning på dem som arbetar med det. Och det påverkar uppenbarligen hela omhändertagandet:

"Det käns som jag numer tittar mer på dataskärmen än på patienten," sa en tandläkare jag intervjuade.

Detsamma sade Dan Andersson, underläkare vid Södersjukhuset, till DN:
- Förr var patienten i fokus. Numera fattas besluten vid dataskärmen.

Andersson intervjuades med anledning av en rapport från Komrev om den allt mer betungande administrationen i vården (Läkarna jobbar med fel saker"):

"Osmidiga journalsystem är den största boven i administrationsdramat. Läkarna ska inte bara föra egna journalanteckningar, de ska också granska och signera alla nya uppgifter som fortlöpande förs in av övrig personal. Olika uppgifter kräver olika dataprogram och varje program tar tid att ladda ned."

Men fastän det framgår av artikeln att det just är datorsystem som är betungande, var DNs rubrik på artikeln Pappersarbetet gör läkarna frustrerade.

Papperssystem är ofta väldigt flexibla och enkla att hantera. Men de baktalas systematiskt. (Se också Blind Höna-notisen "Mer komplicerad datoradminstration" minskar effektiviteten inom sjukvården och Malcolms kommentar, för ytterligare ett konstaterande.)

(Mer om saken hos Infontology: i de här kommentarerna och i Får inte remissen vara rosa i datorn?)