april 19, 2006
Computer Health Day
Eftersom jag är djupt engagerad i frågor om hur datorer och digitala system påverkar vår arbetsmiljö, och därmed vår hälsa, blev jag ivrig när prospektet för Computer Health Day dök upp i röran på skrivbordet ...
... men det visar sig förstås handla om att få datorerna att må bra - inte människorna.
En tydlig illustration till vad jag tycker är den förhärskande uppfattningen: det är datorena som är huvudsaken - människorna får underkasta sig.
april 17, 2006
IT i vården utvärderas inte
När Institutet för tillväxtpolitiska studier häromåret skulle göra en bred genomlysning av IT- Sverige, handlade en av studierna om IT i vården. Syftet var att visa på förutsättningarna för att öka användningen av IT i vården.
Konsulterna PLS Ramböll, som gjorde kartläggningen, kom också med ett antal förslag. Men innan dess kom de med ett närmast försynt påpekande, i början av sin rapport. Man kunde inte hitta några undersökningar som visade på nyttan av IT-projekt i vården. Så här uttrycks det på konsultsvenska:
4. Brist på effektmätningar
I en analys av barriärer och drivkrafter vill PLS RAMBØLL inleda med att reflektera kring den skrala bild som finns avseende effekter av IT inom vård och omsorg. Respondenterna har inte kunnat referera till mer omfattande studier av effekter, snarare har enskilda projekt framhållits. Dokumentstudien har även påvisat att det inte har förekommit breda effektorienterade undersökningar i någon nämnvärd utsträckning. De effektutvärderingar som finns dokumenterade berör i allmänhet avgränsade pilotprojekt. De effektmätningar som gjorts är ofta också av karaktären uppskattningar genom förstudier. I en nyutkommen bok görs ett försök att värdera den ekonomiska nyttan av Uppsala läns landstings utnyttjande av SJUNET i kvantitativa termer. Värderingen bygger på subjektiva uppskattningar och illustrerar en tänkbar ”mall” för hur man kan gå tillväga för att försöka belysa den ekonomiska effekten. Uppräkning till riksnivå görs också i modellen.
PLS RAMBØLL ser olika förklaringar till denna brist. En kan vara att avsaknaden av effektmätningar är en intäkt för att IT inom vård och omsorg fortfarande är en avgränsad företeelse som generellt är avskiljd från traditionell verksamhet. IT inom vård och omsorg är inte tillräckligt utbredd för att det skall kunna företas undersökningar som ger en helhetsbild av de effekter IT medför inom vård och omsorg. Mot detta kan argumenteras att i princip hela primärvården använder elektroniska patientjournaler och stora delar av vården har digitaliserat röntgenfunktionen. Det borde i så fall finnas goda möjligheter att kartlägga den effektivisering dessa förändringar har inneburit. Ändå lyser den typen av mätningar med sin frånvaro. Det har inte inom ramen för studien närmare kunnat utredas varför det förhåller sig så, men utvärderarna menar att så länge nyttan med IT inom vård och omsorg inte kartläggs i någon större omfattning så är underlaget för beslut om fortsatta IT- investeringar knapphändigt.
IT för vård och omsorg. Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken (A2003:015), sidan 21-22. ITPS 2003. [Min fetstil.]
Ingen fäste dock någon särskilt vikt vid detta.
Jag känner inte till att några sådana seriösa utvärderingar som gjorts sedan 2003 heller. Men investeringarna skenar.
I IT-branschens tidningar som ComputerSweden kan man ofta läsa rubriker som "X-system sparar tid/pengar för vården". Men det är nästan alltid förhoppningar och gissningar, som regel uttalade innan ett projekt genomförts. Seriösa utvärderingar i efterhand lyser fortfarande med sin frånvaro.
Det är ytterligare ett skäl att vara skeptisk mot de påstådda välsignelserna med nya IT-system i vården.
Relaterat på Blind Höna:
Nytt rekord i usel digital arbetsmiljö.
Nytt rekord i usel digital arbetsmiljö
"Jag måste göra 28 knapptryckningar för att registrera en vaccinering i kassan."
Jag har läst två kommande artiklar i Dagens Medicin och Arbetarskydd om införandet av e-journaler i Uppsala (se Blind Höna: Elektroniska journaler knäckte läkarmottagning). Det är skakande detaljer som kommer fram - både om problemen med det tekniska systemet i sig, och om missarna vid införandet. Många medarbetare berättar om en extrem stressbelastning. Postkassörskans åtta musklick för att sälja ett frimärke har överträffats - med råge.
I korthet följer det samma mönster som tidigare fall. Dels efterklokheten att 'vi borde nog ha utbildat personalen bättre innan vi införde systemet'. Dels den lika senkomna och överraskade insikten att verksamheten är olika i olika delar i vårdkedjan, och att ett och system kanske inte funkar lika bra överallt.
Det där andra är bekymmersamt. I flera år har berättelsen om vårdens problem varit att det finns för många olika system. Olika siffror brukar ibland kastas omkring i debatten, att ett visst landsting till exempel sägs ha 100 eller 200 eller fler olika journalsystem. (Frågar man efter källorna visar det sig att någon verklig inventering inte finns - allt är mer eller mindre gissningar.)
Den som läst vad jag skrivit vet att jag tycker att alltför många system är ett svårt arbetsmiljöproblem. Ändå tycker jag det finns anledning att vara en smula skeptisk mot den gängse bilden.
Det är IT-branschen som har definierat problemet. Integration är IT-branschens kärnverksamhet, och därför förstahands-lösningen på alla problem.
Men vid det här laget vet vi att branschen ofta dåligt förstår hur verksamheten fungerar. Vi vet också tillräckligt om att Ett Stort System kan innebära lika stora problem som många små.
Relaterat på Blind Höna: IT i vården utvärderas inte
april 04, 2006
Om digital arbetsmiljö hos Ergonomisällskapet
Den 4 april föreläste jag om digital arbetsmiljö för Ergonomisällskapet, i TCO:s lokaler i Stockholm.
Du kan ladda hem presentationen "Jävla skitsystem" (4 april).
april 01, 2006
Nytt telefonsystem "under all kritik" ger usel digital arbetsmiljö
Sydsvenskan skriver om vad som verkar vara ännu en skandal inom digital arbetsmiljö:"Hösten var kaotisk på Försäkringskassan och klagomålen åtskilliga. Turbulensen sades bero på den stora omorganisation som hade introducerats sommaren 2005 och på ett krånglande datasystem. I viss mån även på att de nya telefonväxlarna inte fungerade tillfredsställande.Vad som verkar gå igen från tidigare fall (som färdtjänsten) är dels att stora förändringar av datasystem sker samtidigt med stora organisationsförändringar.
Det var emellertid inte hela sanningen. Försäkringskassan hade så stora problem med det nya växel- och telefonisystemet att Telia har tvingats betala ett skadestånd på ett par miljoner kronor. (...)
Bengt Sjödin och Mikael Strömbäck vill båda tona ner problemen de har haft och säger att telefonisystemet i dag fungerar bra.
Bilden som Sydsvenskan har fått genom annan personal på Försäkringskassan visar emellertid en annan verklighet. Missnöjet är fortfarande utbrett. Hänvisningssystemet är till exempel fortfarande inte pålitligt. Personal som knappar ut sig för lunch eller möte kan inte knappa in sig igen, växeln uppfattar det som att de därmed är oanträffbara för resten av dagen och kunder kommer inte fram på telefonlinjen."
Sydsvenskan: Miljonskadestånd tystas ner, 31 mars 2006.
Dels att chefer förnekar att det finns några problem med systemet, trots att personalen klagar (som hos passmyndigheten och hos rikspolisstyrelsen).
Som synes av artikelns rubrik är Sydsvenskans vinkel ekonomisk. Ingressen lyder "Telia tvingas betala flera miljoner kronor i skadestånd till Försäkringskassan. Skälet är att det nya växel- och telefonisystemet har varit under all kritik."
Vilka kostnaderna blivit för Försäkringskassan i krångel har Sydsvenskan inte fått fram. Inte heller får vi veta mer i detalj hur personalen drabbats av belastningen. Vi vet att personalen får ta oerhört mycket press när de inte kan serva sina kunder på ett bra sätt, som i fallet med passmyndigheten.
Försäkringskassan har under lång tid också plågats av ett nytt ärendehanteringssystem som inte fungerat tillfredsställande.
(tack, Tommy, för tipset)