"Såhär i efterhand kan man tycka att vi borde gjort det...":
Utbildning i nya system negligeras systematiskt
På Arlanda tog man för ett par år sedan i bruk ett nytt system för passagerarbryggor (de som passagerarna går ombord på planet genom).
SvD rapporterade i höstas om hur de nya bryggorna inte alls fungerade som det var tänkt. Flygplansdörrar har blivit påkörda, och när bryggorna tycktes röra sig efter eget humör har passagerare i stället fått ta trappan ombord. Om de ens kunde göra det:
Den 17 mars i år blev passagerarna kvar på marken, när bryggan slog i dörrpartiet på en Airbus 330 som skulle till New York.
- Det är inte första gången något sådant händer med en gate på Arlanda, konstaterade SAS presschef Bertil Ternert i SvD.
Under perioden januari till mitten av september i 2004 skrevs på Arlanda 575 arbetsordrar om fel som måste åtgärdas. Passagerarbryggorna står för en stor del av dessa. Som en följd av det har många avgångar drabbats av förseningar.
Hur förklarar man detta?
Nils-Eric Anderberg, vd för FMT som tilverkar, anser att de fungerar utmärkt. "Dels är det en hel ny typ av bryggor, mycket mer avancerade," säger han til Svenska Dagbladet:
"De hundratals felanmälningarna skulle med andra ord bero på att medarbetarna inte förstår sig på den avancerade tekniken, utan ger datorn fel order.
- Maskiner gör bara vad de är programmerade att göra, säger Nils-Eric Anderberg."
Vad gör man i så fall för att komma til rätta med detta? Jo:
"Arlanda har genomfört ett stort utbildningspaket och infört certifikat för att få köra bryggorna.
Varför har ni inte gjort det tidigare, bryggorna har ju körts över två år?
- Så här i efterhand kan man kanske tycka att vi borde ha gjort det från början. (min markering, JS)
Tyvärr ser jag i mitt arbete hur detta är ett mönster: hur man i arbetslivet systematiskt negligerar utbildning i nya datasystem.
Vad är det för en makalös stupiditet som brer ut sig i? Hur kan man med vett och vilje köra system utan att ge människor vettig utbildning i dem? (Se också om färdtjänsten i Skåne:
Datakaos i skånsk färdtjänst.)
Källor: SvD:
Fel på terminalen anmäls varje dag, 6 okt 2004
Resande till USA blir kvar på marken, 23 mars 2005
"Mer komplicerad datoradminstration" minskar effektiviteten inom sjukvården
"Fler läkare tar hand om färre patienter" är rubriken i Metro, onsdag 5 juni. Ordföranden i Läkarförbundet, Lena Bågenholm-Nilsson kommenterar:
"Generellt kan man ändå säga att patienterna tar längre tid att behandla samt att läkarna får allt mer komplicerad datoradministration på sitt bord."
Datorer infördes för att minska och underlätta det administrativa arbetet. I stället ser vi i många yrken hur man får mer administrativt arbete med nya datasystem. Något måste vara fundamentalt del, och det är märkligt att frågan "varför?" inte ställs oftare.
Det finns förstås flera skäl till varför administrationen ökar. Bara två:
- Även om datoriseringen sparar in en del arbete, tillkommer administrationen av själva systemet i sig: inloggningar, byte av lösenord, uppgraderingar av systemen, virusskydd, etc. Det räknas sällan in när man säger att ett nytt system ska bli snabbare eller enklare.
- System konkurrerar ofta med argument om att de kan hantera ännu mer data, generera ännu fler rapporter, skapa ännu mer detaljerad statistik. Det gillar chefer som köper in systemen. Men det gör att användarna tvingas lägga in mycket fler data och uppgifter i systemen än tidigare.
Se också den tidigare notisen:
Ännu ett system som ökar arbetsbelastningen.
Ännu ett system som ökar arbetsbelastningen
Alla nya datasystem säljs in till personalen med motiveringen att det ska bli "enklare, snabbare, bättre".
Alltför ofta blir det tvärtom:
"Sommarens stora förseningar inom flygtrafiken beror till största delen på att det nya flygledningssystem som infördes i våras kräver betydligt mer personal än vad Luftfartsverket räknat med.
Arbetsuppgifter som tidigare krävde en person, sköts nu av två personer och så här i semestertider leder det till att resenärerna kan få finna sig i att vänta flera timmar på sitt plan.
Först skyllde Luftfartsverket sommarens väntade förseningar på ovanligt många föräldralediga flygledare, och på att personalen vill ha semester.
Men det stora problemet är det nya flygledningssystem som, trots att det kostat verket 1,4 miljarder kronor att ta fram, är mindre effektivt än det gamla.
För trots att man numer använder datorer istället för papperslappar, så behövs det nu på vissa ställen två personer där man tidigare klarade sig med en.
Det är många som är irriterade på Luftfartsverket idag, resenärer är oroliga, flygledare har ringt Ekot och klagat på det nya systemet, charterbolagen blev tagna på sängen av förseningarna och såväl SAS som flygbolaget Britannia är kritiska mot att de fick höra om förseningarna på radion.
På Luftfartsverket är man nöjd med sitt nya system, på sikt kommer det att kunna hantera betydligt fler flighter är det gamla, men Rolf Norman som är projektledare för systemet håller med om att övergången hade kunnat göras bättre."
Ekot: Nytt flygledningssystem kräver mer personal, (17 juni 2005)
Detta är tyvärr inte ett enstaka exempel. Se till exempel
Datakaos i skånsk färdtjänst och
Ännu ett system som ökar arbetsbelastningen
Relaterat om Arlanda:
"Såhär i efterhand kan man tycka att vi borde gjort det.."